Förra veckan var en mardröm med lyckligt slut.

På måndagmorgon skulle jag skaka en duk och öppnade fönstret lite vips så kom Ozetta och hoppade rakt ut, jag höll på att på en chock, när jag såg henne landade neranför, vi bor på andra våningen, jag sprang så fort jag kunnde ner. Ingen Ozetta, letade i buskar ropade och grät.

Den natten sov jag nästan ingenting utan var ute ofta och letade.

Samma sak nästa dag hon var borta och jag var så orolig för hon har aldrig varit ute och vi har en stor väg rätt nära.

Tredje dag när jag kom ur porten och ropade svarade hon mig och kom, glädjen jag då kännde går inte att beskriva.

Hon var kletig i pälsen, jättehungrig och trött så det tog ett par dagar innan hon var sig själv igen mattes lilla gumma.

Nu är det bara två veckor till Örebroutställningen och jag ska dit med Amaretto och Ariel spännande som vanligt.

Duchess har aklimatiserat sig bra i sitt nya hem och leker och busar för fullt.

Leker och busar hela dagarna gör också Ariel och Kajsa och dom vill helst vara på balkongen dygnet runt. Jag har alltid öppet dit så dom kan komma in till mig när dom vill och ibland på natten känner jag deras små kroppar och hör deras härliga spinnande.

I morgon ska jag träffa Laila som har fött upp Amaretto och även har Toste Svartskägg, pappan till mina kattungar.

Här är lite kort som jag fått av henne på Toste som kallas Torsten och nu är kastrat.               

 Önskar er alla en skön vecka.

Här har det hänt lite sen sist.

Amaretto har varit på sin andra utställning.

Jag var nervös för att han inte skulle sköta sig eftersom han var rädd men hos domaren satt han så fint på bordet och tittade ut på alla.

Gissa om jag blev glad när han fick sitt första cert. med bra kritik. Domaren såg fram emot att träffa honom igen när han växt till sig.

Visst är han det finaste jag har men nu fick jag bekräftat att han duger att använda i avel.

Kanske blir det Ozetta som får bli hans första tjej.

En av kattungarna har flyttat nu och det var så jättejobbigt att skiljas från henne men jag vet att hon får det bra och att vi kan träffas ofta.

I juni är det ju Örebroutställning och jag har anmält Amaretto och Ariel. Hoppas vi kommer med.

Annars har vi det bra och tillbringar mycket tid på den inglasade balkongen men några blommor lär jag inte kunna ha där i sommar. Det har katterna visat tydligt.

Har bytt ut mina blommor mot konstgjorda för att ingen olycka ska hända.

Jag Sebastian och kattern vill önska er en

                          GLAD PÅSK.

Nu när det blivit vår märks det på katterna.

Dom livliga ungarna far som yrväder och mamma katt har fullt sjå att uppfostra sina små.

Ingenting får vara oupptäckt. Ligger det en hög med nytvättade kläder som ska in i garderoben så vips ligger hälften på golvet och ett och annnat plagg är försvunnit.

Fågelbion är ett uppskattat nöje och nu finns det någon konstig "kärring" som hänger och dinglar i fönstret. Ännu får hon vara ifred men det är bara en tidsfråga.

Alla tre är små matvrak och när jag öppnar kylskåpsdörren så står dom plötsligt där med stora ögon och väntar på något smaskens.

Om ni tror dom är bortskämda tror ni rätt man kan inte annat med dessa ljuvliga tjejer.

Att två av dom ska lämna booet en dag vill jag inte tänka på. Jag njuter av varje dag med snuttisarna.

Stora pojken Amaretto var på sin första utställning för ett tag sedan. Han tyckte det var jobbigt men en bra kritik gladde mig och det lär bli fler gånger.

Mimmi har flyttat till en av mina vänner.

Tyvärr är Gordina så dominant så Mimmi gick ständigt och var rädd. Mår inte mina katter bra så mår inte jag bra men nu är hon helt nöjd med en kastrat som kompis.

Det är aldrig roligt att behöva omplacera något djur men man får inte vara egoistisk utan tänka på djurets bästa.

Detta var lite om vår vardag och är ni intresserade av någon kattunge så hör av er.

Nu är granen utkastad till kattungarnas sorg.

Den var toppen att kasta sig upp i , men jag tyckte att nu får det vara nog även fast jag såg deras glädje.

Det finns ju andra saker dom kan leka med, tex.få ner mina blomkrukor. Dom är nu fastsatta med häftmassa.

Har ändrat mig när det gäller vem som ska få stanna.

Det blir Arial som jag nu tycker verkar bäst. En riktigt liten spinnboll som tigger som en hund.

Att ha sovmorgon är ett minne blott.  Småttingarna sover i min säng och gör allt för att jag ska vakna i arla morgonstund.

Vikterna på dom är jämna och går upp vecka för vecka.

Dom är nu tio veckor och mamma katt struntar dom i utom när dom vill tutta. Hon går där och ropar men inte kommer dom om dom inte har lust.

Nästa lördag är det utställning och då ska jag ta med  Amaretto för första gången. Han har ett underbart temperament så jag hoppas han kommer att tycka det är ok. Sitt första bad fick han i går då han protesterade högljutt men där gav jag mig inte.

Annars är det lugnt i kattgänget,  det vi alla väntar på är lite värme så att dom kan få vara på den inglasade balkongen. Vet inte om det är jag eller dom som då njuter mest.

Det var allt för denna gång.

Här  i vår lägenhet går det livat till nu.

Kattungarna  tror dom är små  tigrar som måste undersöka allt och jagar runt som galningar.

Nattdjur är dom så när jag ska till att sova får dom någon extrakraft och hoppar o far över mig i sängen.

Jag bara väntar på att dom ska ha sönder duntäcket med sina små vassa klor.

Inte gillar dom att bli kloklippta men vissa saker måste man lära sig som liten så vi kämpar på.

Matlusten är det inget fel på och varje dag blir det en liten portion av köttfärs, kyckling eller kokt fisk.

Då är det nästan slagsmål vid matskålarna.

Annars är det torrfoder som gäller.

I dag vägde

Kajsa           695 gr.

Ariel           714 gr.

Duchess      714 gr.

Kajsa är fortfarande den som är mest framåt men  lilla "grodan blå "tar det lite mer försiktigt.

Snart åker julgranen ut för nu har den ramlat i golvet några gånger. Dom sitter på golvet, tittar på granen, satsar och hoppar så högt dom bara kan.

Har dom tur så ramlar någon kula ner till deras förtjusning och rullar så bra iväg under soffan där matte inte får tag i den.

Ska försöka ta några nya kort till nästa vecka så ni får se mina " smågrodor"

Ozetta har fyllt tre år och väntar på godismaten.    

Fattar inte att tiden går så fort. Matte vill stanna klockan och bara njuta av oss busungarna. Ja ni skulle bara se våran framfart genom lägenheten, mattorna far åt alla håll och det är ett under att vi har julgranen stående fortfarande.

Visst har den undersökts och att slå på kulorna är ett nöje.

Ibland är vi försvunna och matte letar oroligt efter oss.

Vi har gömställen som hon aldrig kan gissa sig till.

Hon vägde oss när vi vart sex veckor och

Kajsa vägde 605 gr. Ariel 624 gr. och Duchess 630 gr.

Det är inte så lätt att fånga oss på kort men så här ser vi i alla fall ut denna vecka.         

Vildfagres Amaretto (Tjabo) blir 7 månader den 26 och har växt upp till en stilig och go kille.

Min önskan är att han ska få bli pappa till någon av honorna. Han är anmäld till Örebro i januari.

Bilderna har Laila tagit. Jag är så glad och tacksam för att jag fick köpa honom min gulleplutt.     

Nu må ni tro är det full fart i hela lägenheten.

Allt ska undersökas och minsta krypin kan bli en bra koja. Kajsa håller fortfarande ledningen och är mest framåt. Dom ligger alla i min säng på nätterna och babycat smakar smaskens tycker dom.

Fast jag har en liten låda i sovrummet väljer dom att gå på den stora som är i badrummet.

Gordana håller ordning på dom och när hon kallar kommer dom från alla håll.

Extramamma är Ozetta som knappt har tid att äta och Tjabo o Snoddas har nu fått nya lekkamrater.

Att det skulle gå så smidigt och bra hade jag inte vågat tro och varje  dag är ett äventyr med småtrollen. Det händer så mycket och veckorna går alldeles för fort. Vill stanna tiden.

Undrar hur det ska gå med julgranen som ska upp i morgon. Rapporterar senare.

Nyfikna Kajsa.

Kajsa och Duchess

       Här har det hänt saker. I går när Laila var här och hälsade på så blev det könsbyte och även färgändring. Baloo är en blåvit hona som nu heter Duchess.

Nu springer barnen runt i hela sovrummet och Kajsa följer efter mig vart jag går.

Vi har bestämt att hon ska få stanna och jag är så lycklig.

Det blev massor av kort tagna och här kommer ett på varje kattunge.

Det första kortet är Ariel med sin vita svansspets, sen kommer Kajsa och sist men inte minst Duchess.